Mitt i maten


IMG_6391.JPG

Alghero, Sardinien

Vi lever nära råvarorna här. Vi vadar vid närmare eftertanke ta mig sjutton omkring mitt i maten.

Mat är ju stort här i Italien. Vi känner alla till de stora namnen pizza, pasta och mozzarella. Även tiramisu och minestrone är något av vardagsmat i svenska hem och i hem lite här och var tänker jag mig.
Jag kan namnet på åtminstone fyra italienska ostar men noll finska.

Hemma har vi på senare tid hypat och hyllat den lokala maten. Kött från min egen gård, hemstampad rapsolja och dubbejäst apa av humle med stamträd på mormors mors sida. Ni vet.

Här går de längre. De vanliga turistbutikerna med typiska matvaror från trakten förväntar man sig ju. Men att nästan alla varor i ett vanligt snabbköp är från Sardinien känns mer anmärkningsvärt. Stor del av grönsakerna är från Sardinien (resten från Italien, fåtal från utlandet). Sardinskt ris. Kan man odla ris här? De har i alla fall ett eget rismärke som lyfts fram mer i butiken än Uncle Bens.
Sardinsk pasta. Dels lokala specialvarianter av ravioli som exponeras i butikernas reklamblad och i skyltningen. Dels finns öns egen pastastolthet gnocchetti sardi (små pastasnäckor som äts med salsiccia/tomat/saffransås) även under pastajätten Barillas varumärke.
Tomater på burk finns också i lokal tappning.
På yoghurten står det “solo latte sardo”.
Vinet är lokalt (från området och ön) till stor andel.
Och så vidare.

Råvarorna är nära även i barnmaten. Burkarna innehåller rätt och slätt kött eller grönsak. Köttburkarna pryds med lämpligt gulligt djur: kanin, kalkon, kalv, forell, lamm, häst. Undantag för skinka, där är det en bild på köttbit.

Utvikning:
Burkarnas innehåll äts förstås med pasta, det finns ett särskilt 6-stegs-program för i vilken ålder barnen är mogna för vilka pastasorter. Börja med små små pastaprickar vid fyra månaders ålder och trappa upp steg för steg till makaroner och pastakaniner vid 10 månader.
Utvikning slut.

Ja, det här landet och den här ön har möjlighet att odla en massa grejer som vi inte kan odla hemma. Hur mycket man än skulle anstränga sig är regionala apelsiner ganska svåra att få fram hemma.
Men att butikskedjorna tar in och exponerar så mycket lokalt. Det är ju intressant. För det brukar ju vara problem med distribution och osäker tillgång som pekas ut när man förklarar varför man inte kan få tag på lokalt.
På nåt sätt kommer man runt det här och i butiken finns jättestora paprikor i konstiga former, gurkor som är små och lite dammiga, klotformig aubergin i både ljuslila och svartlila, gröna tomater och clementiner som säljs med kvist och blad.

Fakta Sardinien:
En av fem italienska regioner med självstyre.
Folkmängd: 1,6 miljoner (Italien ca 60 miljoner).
Antal får: Cirka 4 miljoner.
Befolkningstäthet: 70 personer per kvadratkilometer.
Eget språk: Sardo, talas av 68 %.

IMG_6388.JPG

IMG_6389-1.JPG

IMG_6387-1.JPG

IMG_6390-1.JPG